Johanna

Är det något jag stör mig på, så är det människor som säger att dom är på ett visst sätt (alltid negativt) men sedan inte är det. Till exempel om någon säger "Gud, jag är så morgontrött" men sedan hoppar upp klockan sju varje morgon ändå. (Så jävla hurtigt. Så jävla jobbigt. Men det hör inte hit)
Detta slog mig när jag var inne på Anna Hibbs blogg och hon skrev att hon inte var så "fashion". Vadå inte fashion? Visst, hon driver ingen modeblogg och hon kanske inte alltid har det allra allra senaste, men jag menar; hon klär sig ju väldigt moderiktigt! ( Och verkar vara intresserad av mode..?) Så vitt jag kan se så bär hon många av de gällande trenderna, liksom. Jag ser mig själv som en person som har ganska bra koll på mode, och är väldigt intresserad av det. Och hennes kläder är mycket mer "fashion" än mina. Visst, nu är hon nattklubbschef på Stureplan och jag är en värmländsk student, så hon har ju bättre förutsättningar än mig och jag kan inte köpa lika mycket och så, men ändå. Hur ser en människa som är fashion ut isåfall, om inte hon är det?

För mig är en person som inte är "fashion" en person som klär sig på ett visst sätt, oavsett vad det är för mode. Det tycker jag inte att Anna Hibbs gör. Den enda personen jag vet som faktiskt inte vet så mycket om mode, och som skiter totalt i det, är Sandra. Och detta är verkligen inte negativt! Hon klär sig skitfint och älskar kläder och sånt. Men hon struntar i modet helt enkelt.

Det är samma sak med folk som säger att dom har stökigt på sitt rum, när dom har typ två grejer liggandes på golvet. När jag säger att jag har stökigt, då har jag fan stökigt! (det lär alla som läser denna bloggen veta) Folk fattar liksom inte att dom förolämpar oss som verkligen har stökigt när dom säger så. Exakt så där är det ju med "jag är så tjock"-grejen också, men den är så uttjatad så den tänker jag inte ens gå in på. 

Och nu syftar jag alltså INTE på den typen av komplimang-fiskande man körde på som liten, typ; "Usch va fuuul jag är" eller "Jag är så HIMLA dålig i matte" osv osv osv, utan jag menar alltså vuxna människor som helt ärligt och seriöst tror på det dom säger. Vad jag menar är alltså att dom har en skev bild av sakers betydelse, hahan nej då. Men dom vet liksom inte hur morgontrött det faktiskt går att vara, eller hur stökigt det faktiskt går att ha. Därför tror dom att dom är värst.

Och här avslutar jag detta innan jag tar detta ämne alldeles för långt, som jag gör med det mesta för det mesta.
Jag skulle kunna rada upp tusen såna här liknande saker till, men som sagt, jag tror jag har fått fram poängen. PUSS!

(Okej, bara ett exempel till. Har du kommit ända hit kan du lika gärna läsa lite till. Jag är med i en grupp på facebook, som är som gjord för mig: "Vi som alltid är ute i sista sekunden, fast vi hade gott om tid från början" och i loggen där var det nån kärring som hade skrivit "Jag är inte sån längre, men jag var det alltid förr" Och en annan som hade skrivit "Alltså, jag kommer ju alltid i tid och så, men har alltid bråttom" Vad fan gör ni i den där gruppen?!?! ville jag skrika till dem då. Lämna gruppen till de verkligt utsatta för fan! Blir så arg.)